Nu torde vi vara i Malins ursprungsstad (törs inte riktigt lita på det ännu). Det var en hel del hinder, de flesta iform av Greker och deras sätt att förhålla sig till tider och priser.

Vi började med att checka ut klockan elva från hotellet och tänkte att en nätt väntan på 15 timmar och 30 minuter inte skulle vara så besvärlig, vilket det visade sig att det inte var heller. Vi fördrev tiden med att sitta på stranden och plugga, bli anfallna av "stinkare" (en sorts insekt) samt att hitta på repliker till vad vårat kompispar sa till varandra (de vet bara inte om att vi är kompisar).

Men efter ett tag blev vi less på detta, så vi for och åt. Och efter maten skulle det kanske sitta gott med en drink... Eller fyra.... Tiden flöt på fint och vi gick till hamnen och såg en färja vi trodde var våran. En grekisk tjänsteman upplyste oss att så inte var fallet. Så vi satte oss ner på kajen för att invänta våran färja när vi började snacka med ett tyskt par som skulle med samma färja. Efter en stund kom vi fram till att allt prat gjorde oss törstiga så vi gick till en bar och drack några Mythos (en grekisk öl Betyg: 4/5).

Så tillslut kom färjan, en timme för sent, men det skulle de köra ikapp på

natten, så vi bordade färjan och tänkte att vi iaf hade 2 timmar på att ta oss till flyget om båten inte lyckades köra ikapp någon tid. På båten fick man sköta sin inkvartering efter egen manér, vilket ledde till att folk sov här och var på golvet, på stolar och i trappor. Hade det blivit en nödsituation så hade vi nog slagit greklands rekord på 76 (?) omkomna i en färjeolycka. Vi somnade iaf till slut in....

....och när jag vaknade möttes jag av synen av en väldigt trött Malin som hade kämpat med en sjösjuka hela natten. Vi frågade en sjöman om när vi skulle vara framme, och vi fick svaret att det inte skulle dröja mer timmar än 2, d.v.s. att vi skulle vara framme vid tio som var den utsatta tiden. Men nein! Vid klockan 10:00 så såg vi fortfarande inte Aten. Vid 11:00 skymtade vi staden och vid 12:00 så kom vi av båten. Vid detta laget var vi riktigt stressade, ty vi hade en timme på oss att ta oss till flygplatsen och checka in. Vi fick tag i en taxi som följde grekisk tradition att trycka in så många som möjligt in i taxin som har samma destination. Vi fick dela taxin med en dansk familj.

Vi var framme på flygplatsen ca 10 i ett, alltså 10 minuter innan sista incheckningen då taxi chauffören tog tillfället i akt att kräva oss på 35? per sällskap med förklaringen "you know, airport is expensive" fast taximetern stog på 20?, väl medveten att vi inte hade tid att tjaffsa så vi fick vackert batala den fete, slemmige, utpressande, blodsugande samhällsparasiten. Men vi hann med flyget iaf, sådär en timme senare satt vi på planet till Danmark, ett civiliserat land med lås på toadörrarna och toaletter som klarar av att spola ner pappret också.

Framme i Danmark hade vi en 6 timmar att vänta på STHLM flyget, som vi spenderade med att shoppa på taxfreen till största del. Jag införskaffade mig en POLO Double Black, en flaska Absolut red någonting och en hög godis, Malin köpte DKNY - Be Delicous (eller hur det nu stavas) Eau de toilett och en deo av samma märke.

Ahhhhh, skönt att vara framme i Sverige, borta bra men hemma är absolut bäst.

Vä framme i STHLM kom Malins mor och hämtade oss, trötta men nöjda med att sova på något annat ställe än ett Hostel. Vi planerade att åka dagen efter, d.v.s. Torsdag, till Umeå, men vi missade planet så vi stannar här i Västerås till på Måndag.

//Malin & Robert